Fredag, äntligen.
Solen tränger sig in genom filten jag täcker fönstret med.

Jag är en drömmare, en tänkare, en grubblare.
Jag vill mycket, drömmer stort. Men alla behöver drömma större, har jag lärt mig. Drömmar kan aldrig bli för stora! Jag har en bild av att så mycket som man drömmer om, ungefär hälften kommer man att få! Tänk då om du bara drömmer om att du ska få något som du bara nöjer dig med – då får du bara något som du egentligen inte vill ha. Men om du verkligen drömmer om att få det allra bästa som finns – ja då (med mitt tänk) så kommer du ju få någonting som du verkligen är nöjd med, oavsett! Tänk lite längre, dröm lite större, önska dig lite mer!
För du är värd det!

♥

Jag jobbar, jag pluggar, jag sitter vid datorn, jag ligger i parken och solar, jag sitter på barer och smuttar på viner och cocktails. Jag gör läxor, jag planerar matmenyer, jag storhandlar mat, jag dricker thé, jag skickar mejl och söker extrajobb, jag försöker träffa nya människor,
jag försöker leva fullt ut.
Men jag känner att jag inte har tid att verkligen leva.
Framförallt har jag börjat känna att min franskakurs tar upp för mycket av min tid, alla dessa läxor – stora uppgifter som tar flera timmar att jobba sig igenom. Jag vill ju lära mig franska, jag vill ju göra detta – men jag känner att jag inte får tillräckligt mycket praktik och allt detta teoretiska tar upp så mycket tid som jag skulle kunna / vilja lägga på att leva fullt ut. Jag har drömmar, jag har mål, jag har ambitioner. Nu vill jag jobba mot dem, praktiskt, fysiskt, närvarande. Men alla dessa papper, ord, grammatiska termer – får mig att fastna i mitt eget lilla ekorrhjul av mild ångest.