Alla bekantskaper är inte självklara från början.
Jag glömde nästan berätta vem som dök upp på jobb häromveckan..
Minns ni ångesten jag berättade om, när jag hörde en motorcykel utanför?
Jo, visst. En dag stod Rémi där och tittade på mig.
Ursäkten var att ge mig mina handdukar som han inte ville ha. Men jag vill ju inte heller ha dem, det har jag ju sagt.
Minns ni ångesten jag berättade om, när jag hörde en motorcykel utanför?
Jo, visst. En dag stod Rémi där och tittade på mig.
Ursäkten var att ge mig mina handdukar som han inte ville ha. Men jag vill ju inte heller ha dem, det har jag ju sagt.
Men ja.. nu kan han väl inte komma dit fler gånger, det skulle ju vara himla konstigt. Så från nu kanske det äntligen är helt över. Han bjöd nämligen också med mig att fira midsommar på Svenska Institutet "för det har han ju alltid velat gå på". Men jag tror jag var tillräckligt tydlig med att jag aldrig kommer gå någonstans med honom.
Och faktiskt samma dag som han dök upp och överlämnade den där påsen, så gick jag ut och tog en öl med amerikanaren Hugo efter jobb. Jag behövde det. Öl, alltså.
Han tog över påsen, bar den åt mig och frågade vad det var för påse. "En påse full av ångest" svarade jag.
Ja, jag är så himla poetisk.
Han tog över påsen, bar den åt mig och frågade vad det var för påse. "En påse full av ångest" svarade jag.
Ja, jag är så himla poetisk.
Några timmar senare var jag apfull och dagen efter mindes ingen av oss fotona som jag hittade i telefonen. Kul kväll med andra ord - men inte så kul att vakna bakfull när man ska till jobb..
Kvällens fascination blev typ två pappersbitar. Jag rev av hörnen på hans Eiffeltornetbiljett och lade dem på bordet. På något sätt lyckades jag lägga dem i en exakt rak linje. Sånt fascineras jag av. (bilden till höger. vänstra är bara för att visa hur bitarna ser ut)

Hugo är annars en intressant historia i sig. I början hade jag lite svårt för honom, hans sätt (hans åh, så väldigt amerikanska sätt!) men vi kom samtidigt så bra överens, och vi hade så jäkla lätt för att prata och vi är båda så himla öppna och ärliga - så diskussionerna blir alltid väldigt intensiva och - ärliga. Plötsligt känns det som att vi är gamla barndomsvänner och vet redan varandras livshistorier. Ingen är intresserad av att inleda någonting med den andra utan vi är verkligen bara som bästa vänner. (Och han är inte bög.)
Några av fotona jag hittade i min telefon var på när jag tog de där pappersbitarna och slickade på dem och klistrade fast på hans panna.. haha

Så jävla gulligt?
Han har träffat en fransk tjej här i Paris och i sista minuten så bestämde han sig för att ställa in sitt tåg han egentligen skulle tagit igår. Och så drog han till Nice med henne idag istället. Problemet var bara att hostelet var fullbokat så han hade ingenstans att sova, så då sov han här. Min första gäst någonsin! Så nu känner jag mig verkligen inbodd här i mitt lilla krypin! :)
Halva natten låg vi med sammanflätade ben och fnissade. Jag fattar ingenting. Vilken lycka att träffa alla dessa underbara människor !
Och herregud, vet ni vad? En av mina favoritserier (har typ bara två? haha) är Ugly Betty och den här Hugo har haft lektioner tillsammans med huvudrollsinnehavaren America Ferrera !!! Alltså, jag dog lite när han sade det. Lätt att jag måste åka till L.A. !!
Och herregud, vet ni vad? En av mina favoritserier (har typ bara två? haha) är Ugly Betty och den här Hugo har haft lektioner tillsammans med huvudrollsinnehavaren America Ferrera !!! Alltså, jag dog lite när han sade det. Lätt att jag måste åka till L.A. !!
Men det roligaste var ändå imorse när han skulle in och duscha. Jag hörde att han använde toaletten först, men sen spolade det inte, istället började jag höra massa buller och brak och jag tänkte vad fan sysslar han med. Sen hör jag honom "Dina, hur fan spolar man egentligen?!" Och jag höll på att garva ihjäl mig redan där, för jag hörde hur han försökte dra och trycka överallt. "Du drar i den silvriga grejen". Vadå? Och det tog honom säkert 2 minuter till innan han äntligen fick rätt på det. Så skriker han "Jaha, vadfan, jag trodde det var ett ljus!" Alltså, jag höll på att pissa ner mig. Hur fan spolar man i USA liksom ?
Men ja.. nu har även han åkt vidare på nya äventyr och om 3 veckor är det min tur att flyga till Sverige.. Lite semester kommer sitta som ett smäck, det kan jag lova !