Ibland blir det så mörkt inuti. Även om solen står högt på himlen.

Nuet blir suddigt och framtiden försvinner i ett oändligt dis.
Vändningen smög sig dock på och den riktiga lättnaden kom när jag fick bekräftat att man inte betalar skatt när man tjänar minimilön här i stora staden. I runda svängar får jag ut mindre än 11.500 svenska kronor per månad. På ett år skulle jag inte ens ha råd att betala de skatter man måste betala + hyra och räkningar (värme betalar man också själv) + mitt CSN-lån som jag fortfarande betalar av. Inkomstskatt dras inte av automatiskt på lönen, utan det betalar man in i klumpsumma en gång om året, därför har jag sparat som en tok för att ha råd med denna skattesmäll i augusti/september. Dessutom betalar man någon slags boendeskatt för lägenheten där man bor (i slutet på året). Så, ja, det blir en del.

Men nu vet jag alltså att jag inte behöver betala mer än de sociala avgifter som redan dras av på min lön månadsvis. Så framtiden ser plötsligt mycket ljusare ut ! Men nu kan jag inte låta bli att undra.. Är det då värt det att tjäna en hundring (tusenlapp) mer i månaden om man sen måste skatta bort ungefär 30 % av hela lönen, istället för att tjäna så här lite och helt enkelt inte betala skatt alls? You tell me, för jag suger på att räkna !